Hallux valgus och Balkansippor

Inte orkat skriva dagbok.
Varit bara föööör mycket med allting!
Värst var rotfyllningen i mars.
Och så den 5 april operationen i vänster fot.
Känns som man sågat av halva foten.
Fast nu, äntligen, lite mindre ont.
Men svårt att gå. Det gör så förbenat ont att gå. Värre än före operationen.
Och när man ska sova så går inte det för foten bara maler och svider ...

Gjorde jag rätt som tog bort den värkande knölen?
Hoppas och tänker på den fenomenala visan med Birgitta Andersson:
"Man ska vara rädd om fötter!"
Var tog den härliga Birgitta Andersson vägen?

Tänker att allt blir bättre när stygnen tas bort om en vecka. Men det dröjer nog hela sommaren innan jag kan gå normalt igen.
Kanske vill jag då jogga som förr..?
Längtar!

Tur i eländet att det finns små balkansippor.
Nu blommar de för fullt i vår trädgård som strålar av sol och värme.
I dag gjorde vi i ordning i uterummet.
I fjol dröjde det ända till den 8 maj.
Det vet jag, för det står skrivet i dagboken för 2018.

GLAD PÅSK!

Min fina hallux valgus-sko

Mina fina Balkansippor
Vill du se bilder på mina nya kuddfodral? Då får du gå till http://junerydgren.se

Förresten!
Nån gång i början april kom vår lilla stads trädgårdsförvaltning och drog upp två av de tre parkträd som de planterade på vår vildäng den 1 mars.
Jaha?!
Kring det som fick stå kvar gjorde de en liten rondell med nån slags buskar omkring.
Jaha?!

Intressant att se hur det blir med denna patetiska lilla parkplantering när maskrosorna kommer och dränker precis hela ängen ...
Kanske får vi då hit en alldeles egen ängsträdgårdsmästare som går och lukar maskrosor varenda dag ...
I så fall ska jag fråga om hen vill plocka några som hamnat på vår gräsmatta också.
Fortsättning följer:
Denna skrivbok kan beställas via kontaktformuläret http://junerydgren.se